min filmkrönika, del 2

Är ganska omtumlad just nu. Har precis sett "American gangsters". Vilken film!
Så långt kom jag igår kväll när jag skulle skriva detta inlägg. Jag var så skakig och upprymd av vad jag just sett att mina tankar inte gick att samla. Nu, morgonen efter är tankarna fortfarande spridda men en sak kommer jag ihåg. En bit in i filmen, när saker börjar snurra i rätt riktning för huvudpersonen och sakta hörs introbeatsen till Bobby Womacks fantastiska "Across 110th street" stegra, då kände jag, utan minsta tvekan, att detta kommer bli en perfekt filmupplevelse.

Dagens låttips: Se ovan.

Lördagen den 29 december 2007.

Och intet nytt på malmgatan. Men skulle något ske så kan jag vara säker på att jag missar det. Som på juldagen.
Medans jag sover så sött i min trygga vrå så brinner en villa, två kvarter bort, ner till grunden samtidigt som tre liv släcks.Tre för mig anonyma människor som hade anhöriga och vänner.

Jag måste ha sett dem flera gånger utan att tänka närmare på dem. Vanliga människor som levde ett vanligt liv två kvarter bort.
Jag vill inte gå förbi, jag undviker den vägen nu.
Jag vill inte veta vilka de är, jag vill förbli anonym.

I en sömnig liten stad, åh
Ingen annanstand
Kan man vara ensam som just här
(kent)



Dagens låt: Kent - "LSD någon"

Apropå Benazir Bhutto.

Läste ni det Pakistanska inrikesministeriets förklaring till hennes död? Det var inte skotten eller bomben som dödade henne. Nej det var solluckan på bilen hon färdades i.

Så alla ni där ute med sollucka på bilen: Akta er!

Lite pretto på eftermiddagen.

Vi lever i en skyddad värld här i norden. En värld där vi känner oss så trygga med vetskapen att vi kan tala oss till förändringar. Visst ibland måste vi skrika, slå på stora trumman och om det inte hjälper så får vi väl rösta bort det gamla och in det nya. Så trygg är en fungerande demokrati.
Visst finns det folk som känner sig åsidosatta även i Sverige. Ofta är det människor vars idéer finns bland de mest extrema och inte sällan är det människor som aldrig ens brytt sig om att rösta, som sitter på sitt feta arsel, och sen klagar på att ingen bryr sig. Men de mest extremaste metoderna för att göra sig hörd är vi befriade från i Sverige och jag tror det beror på främst två saker.
Det första är, som jag tidigare nämnt demokratin. Alla institutioner, företag, föreningar, rättsväsendet och fösvaret är uppbyggda för att fungera tillsammans sinsemellan och med demokratin. Det andra är välståndet. Varför spränga sig själv när jag kan äta fläskfile till kvällsmat.
Att föreställa sig en värld där inget av detta existerar. Det låter sig inte göras helt enkelt.
Därför kan jag inte heller fördömma som jag ibland skulle vilja.
Benazir Bhutto var en ståtlig karismatisk kvinna. En ledare som hotade många.
Därför är hon död idag.

min filmkrönika

Det blev en riktig filmdag igår. Jag började med att se klart på "Fantasic Four II", om ni vill ha ett omdöme så kan jag säga att det är inget att slösa en massa tid på. Fortsatte med att se "Zodiac", vilket blev dagens absoluta höjdpunkt, en riktig klassfilm, men kan någon förklara för mig vari Jake Gyllenhaal storhet ligger för jag har fan ingen aning. Sen, på grund av uttråkning så slänge jag igång "Bend it like Beckham". Blev lite törstig och tog ett glas vin, jag är ju ändå ledig. Avslutade min filmdag med att se "The Holiday", och innan den var slut så hade väl tre-fyra glas vin slunkit ner. Gick och la mig med en positiv känsla, den var ju inte så tokig och Kate Winslet är ju en riktig puma.

När jag vaknar i morse (KL.10.45) så känner jag lite av samma känsla som igår och sätter på "The Holiday" igen.

Jag visste att man kan supa sig själv och andra snygga, vad jag inte visste var att man kunde supa filmer bra också.

Le mera

Kollar in på syrrans blogg och upptäcker att hon har börjat med "dagens låt" och jag blir lite imponerad över initiativet.
"Jag vill också", liksom.
Men jag är ju sån som snöar in helt. Går totalt in i musiken jag fastnar för, så risken finns att jag skulle rekommendera samma låt flera veckor i streck.
Men just nu så kan jag tipsa om "I´m gonna make you love me" av The Jayhawks. En inte helt ny låt, men inte helt gammal heller. Jag vet faktiskt inte vilket år den släpptes.
Jag skulle kunna googla låten, ta reda på vilket år den kom, men jag tror jag ska chocka mig själv och strunta i det.


nu mår jag bra.

Så skriver jag ett inlägg igår, mest för att jag vill göra en årslista jag också.

Och idag när jag går in på bloggen så har jag fått en kommentar av en gammal stammis.
Tack A-M och god fortsättning på dig med.

Jag har lite skrivkramp just nu, vet inte riktigt vad jag ska skriva om så det kommer nog mest bli en massa blajblaj ett tag framöver. Om jag nu skriver över huvud taget.

Har fått nytt jobb, annars är allt som vanligt; ensam och övergiven men med hopp om livet.

Det är ganska så kul att skriva så blajblaj blir det.

HA HA!

Efter upprepade krav från min omgivning så ser jag mig tvingad att fortsätta. Men gudarna ska veta att jag var trött på blogghelvetet. Nu ljög jag. hihi

Jag var besatt a bloggar - min och andras. Jag var tvungen att sluta för min egen skull. Men jag har saknat bloggen hela tiden.

Sen blev jag ju kär i en bloggkollega. Det var då jag insåg att det hade gått för långt.
Ett breake var tvunget.
Fast jag kan fortfarande tänka på henne fast jag vet inte hur hon ser ut.

Låtar 2007
Is there a ghost - Band of Horses
We´re not alone - Dinosaur Jr
One Two Three Four - Feist
Breakin´Up - Rilo Kiley
PS, Tjörn - Anna Järvinen

Skivor 2007
Under the blacklight - Rilo Kiley
Tillbaka till samtiden - Kent
Cease to begin - Band of Horses
The Reminder - Feist
Raising sand - Robert Plant and Alison Krauss

Inbördes ordning? Troligen.

De bästa skivorna kom under hösten, ett tag formligen regnade det bra musik.


Jag vet inte hur hon ser ut och jag tänker på´na - jag undrar själv hur det fungerar.

RSS 2.0