Jag borde skriva något

Jag ska. Jag lovar. Snart.

Det var ju inte meningen.

Jag blev packad i kväll. Känner mig lite vilsen i min egna lägenhet.
Yr i bollen.
Och i morgon ska jag tvätta, städa, hämta cykel, handla, cykla till mor för familjemiddag - ca. en och en halv mil, äta, vara trevlig, cykla till bröllopsfest - ca. en mil, parta, var trevlig.
Allt detta bakfull. För jag kommer att vara bakfull i morgon.

Moneybrothers nya är också bra. Bara så ni vet.
Same ol´, same ol´.

Ungefär.

Har ingen aning. Vet inte alls.
Undrar, men hittar inget svar.
Borde sluta. Borde upphöra.
Vänner säger att det är terapi.
De har säkert rätt.

Vill så mycket. Så gärna
Önskar , men vet inte vad.
Borde sluta. Borde upphöra.
Jag tycker det går sådär.
Jag har säkert rätt.

Gillar. Tycker om.
Söker.
Kan jag bli bra?

Är så osäker. Velar hela tiden.
Analyserar hela tiden. ALLT!
Borde sluta. Borde upphöra.
Måste alltid ha kontroll.
Måste alltid ha rätt.

Jag kan ha fel. Har säkert fel.
Vad är det för fel i det?
Alla har fel.


Bank dunkar sanning och ett skivtips igen.

"I andra halvlek representerades Sverige av finsk-egyptiske Shaaban, bosniske Majstorovic, chilenske Concha, assyriske Bakircioglü, serbiske Djuric och bosnien-kroatiske Ibrahimovic.
Det var lite historia som svepte förbi där, någonstans. Medan Sverigedemokrater firade nya opinionsframgångar."


 

Simon Bank om svenska fotbollslandslaget och sanningen om sverige.


...och Rilo Kiley har släppt ett makalöst album. "Under the blacklight" heter underverket. Hösten har nu ett soundtrack.



Medan jag ändå är igång.

Titta här och njut. En klassiker.

Skönhet kan se olika ut.

För inte fan är han fin. Men låten...vilken låt det är.

Dessutom har jag en bestämd känsla av att han är ganska rejält pumpad med heroin vid tillfället.
Han lär ha försökt bryta sig in i medicinskåpet på ett svenskt inrikesflyg för att få tag på morfin. Vet faktiskt inte om han lyckades.

Ny favoritblogg

Jag gillar banal. Gör det du också.

Jag har blivit utmanad. Jag ska skriva åtta fakta/vanor om mig själv.

1. Jag har ett jobb, men snart inte.

2. Jag spelar ett onlinespel, men om mina vänner fick bestämma så skulle det var minst fem till.

3. Jag tränar regelbundet, men inte sen i april.

4. Jag skrattar åt mina egna skämt. Oftast innan jag har sagt dem.

5. Jag överanalyserar allt.

6. Jag vill att mitt liv ska vara vattentätt.

7. Jag ger halva min lön till killarna som äger kvarterspizzerian

8. Jag ska börja träna i morgon igen. Jag lovar. På hedersord. Det är säkert. (hoppas jag)

Igår jobbade jag mellan 06.00 och 00.00.

18 timmar i sträck!
Det är inte hälsosamt.

Upprepningar

Visades just en kortfilm om mordet på de två tonårsflickorna som hittades på Hallandsåsen. Jag hade ljudet avstängt (lyssnade på musik) och det var inte textat, men stämningen fick det ändå att kåras längs ryggen.
Att veta vad som ska ske är en tung börda.

Tänk vad lätt det är att gå vidare när man inte vet vad som ska ske. När framtiden ter sig oviss.
Tänk om vi visste. Visste vad som fanns bakom varje krön.
Tänk om vi visste att vi måste runda krönet oavsett vad vi visste fanns där.
Tänk om vi visste våran framtid.
Tänk vad tunga våra steg skulle vara då.

Ovissheten är kanske mänsklighetens räddning.

Status que.

Eller om man ska kalla det ställningskrig?
Kärringen är tillbaka från sin semester. Kärringen med bautastort K, och då är hon endast ett år äldre än mig.
Aldrig att hon missar en chans att trycka på att jag är singel. Aldrig att hon missar ett misstag jag gör.
Aldrig att jag missar en chans att utesluta henne ur ett samtal. Aldrig att jag missar ett misstag hon gör.

Funderar allvarligt på att börja trycka på hennes övervikt. Hon väger ca.140-150 pannor så det vore det enklaste i värden. Det är bara det att hon har otrolig komplex för sin övervikt och jojobantar konstant.
Det vore liksom för enkelt.





PS: Ny underrubrik igen.
PS2: Okkervil river heter dom, skivan heter "the stage names". SKAFFA!

Den där skivan

heter "The stage names" och har spelats in av en grupp som kallar sig för Okkervil river. Det är amerikansk indierock och måste jag beskriva så kanske man skulle kunna säga att det låter som en blandning mellan Tom Petty och Death cab for cutie, fast mest låter det som Okkervil river.

Kom hem från trettioårsfesten kring tolv igår.
Gick på annan fest.
Vaknade, gick hem.

Fanns två singeltjejer på festen, en var elva år den andra var min farmor.
Mötte en med Tourettes syndrom, men förstod inte.
Hon sa "bajs", jag sa "men så du säger".

Pappa, farbror och farmor, min älskade farmor.

image7

Konstigt är det.

Igår skulle jag skriva en hyllning till ett nytt album. Istället skrev jag en dikt, eller liknande, om olycklig kärlek. Musiken lekte liksom "hela havet stormar" med mig, och alla känslor som inte fick någon stol bubblade upp till ytan. När inledningsraden "nu har jag älskat igen" dök upp i mitt huvud så såg jag bara tjejen framför mig. Hon blev det enda jag kunde tänka på då. Det enda jag kunde skriva om. Det kanske konstigaste är kanske att jag log hela tiden. Det var som att musiken hindrade mig från att bryta ihop.Samtidigt som jag kände den starkaste av saknad så ville jag bara dansa mig lycklig. Mina vänner säger att jag har ett ohälsosamt förhållande till musik. Att jag lever ut mina känslor till musik och håller dem inne annars. Men vad bryr jag mig om det. Jag har inte tid, för jag vill bara dansa och känna saknad nu.







Edit:
(Naturligtvis vet jag att mina vänner har rätt, jag är inte helt blåst. Det är bara så svårt att bryta mönster.)

Nu har jag älskat igen

Älskat hon jag inte fick älska.
Hon jag inte ville älska.
Hon som har flätat håret och låter flätan vandra över hennes vänstra axel och ner över hennes bröst.
Hon som log lite skevt och med hela hennes ögon.
Hon som var på augustibuller och stolt visade mig blåmärkena hon fått av kravallstaketet längst framme vid scen.
Hon jag jobbade med.
Hon som har slutat nu.
Hon som var tagen redan.
Alltid hon som var tagen redan.

Svenska one hit wonders på MTV

5. Emilia - Big big world
Hon var lika söt som jag mindes, men jag mindes hennes röst som bättre.

4. NG3 - Tell me
Var detta ens en hit? Uselt!

Reklampaus nu, så då kan jag berätta att jag såg "Blood diamond" igår. Den var bra.
Sen kan jag berätta att Fazers mockachoklad är magiskt god.
När jag skriver detta så missar jag naturligtvis vilka som kom på tredje plats. Det är någon rapduo med Timbakto...
Nej, nu står det i rutan igen.

3. Excel - All night long
Har alldrig hört den tidigare. Kasst sa Bull.

2. Basshunter - Boten Anna
Kommentar överflödig.

1. Graaf - You got what I want
Lite charmigt är det faktiskt. Och Hanna är snyggare än Magdalena. Det är hon.

Kul program, synd att jag missade plats 10-6.

KL. 20.15 på SVT24

Jag kommer att titta i alla fall.

Rysare

Jag såg något skrämmande nyss. Jag såg Al Pacino i ett par foppatofflor.
Domedagen är nära nu.

Den här morgonen började

med att jag gick till affären bara för att upptäcka att den inte öppnar förrän om en timme.

Jag måste tyvärr göra avbön.

Jag ska sluta vara sosse.
HAHAHAHA
Skoja bara.

Nej min avbön gäller Terra Naomi, som jag mer eller mindre sågade förra helgen.
Hennes skiva "Virtually" har växt under veckan, så jag kan faktiskt rekommendera den.  Det är raka melodier i klassisk amerikansk kvinnlig singer-songwrighter tradision. Ibland påminner det om Aimee Mann, ibland om Jewel, ibland om Tracy Chapman och hon sjunger med en inlevelse som Maria McKee skulle ha blivit stolt över.
Visst det är fortfarande sentimentalt högtravande, men ibland måste man få gilla sånt också.

Nu känner jag för att mässa för er.

Cirka en femtedel av USAs befolkning saknar rätten till fri specialsjukvård, de saknar privat sjukförsäkring helt enkelt och har därför endast tillgång till fri akutsjukvård. Många av dessa ca. 48 miljoner struntar i i sjukförsäkringen trots att de har råd, men flertalet har inte det.
I sverige har vi en allmän sjukförsäkring, vilket innebär att alla som bor här legalt har fri rätt till all sorts vård.
Visst skattetrycket är högre i sverige, men i sverige kostar sjukvården mellan 8 och 10% av BNP, i USA ca. 16%.

Av detta kan man dra slutsatsen att sverige ändå är rätt så bra.

Obildade idioter.

"She's a Mona Lisa always smiling
She's another angel in the Sistine chapel
And she's mine, yeay."


Snacka om att ha noll koll.
Inte nog med att man ska behöva stå ut med skitlåten. Hur fan kan han  Måns Zimmedimmerflimmer eller vad fan han heter ens få ta ton utan att arresteras?
Och hur fan kan man vara så in i helvete blåst att man inte faktakollar först. För jag kan förstå att det inte är lätt att hålla isär de italienska klassikerna. Men skriver man en låt om att en kvinna är vacker som ett da Vinci mästerverk då är det inte så jävla smart att jämföra henne med något Michelangelo har målat. Speciellt som Michelangelo var värdelös på att avbilda kvinnor. Hans kvinnor ser mest ut som muskulösa män med klumpar till bröst.

Vid närmare eftertanke så påminner Michelangelos kvinnor om dagens Hollywood look. Huga...

RSS 2.0