Tankar om tankar
För en tid sedan gjorde jag en lista i spotify. (jag verkar ha förlorat all känsla för meningsuppbyggnad nu, så ha överseende.) Det var ingen speciell lista alls, bara en massa bra låtar, men den gav känslan att jag kanske gav tjejerna för stort utrymme Naturligtvis borde varningslampan ha börjat blinka redan här. Istället fyllde jag på med några manliga artister för att jämna ut. När jag sen kontrollräknade så upptäckte jag att listan bestod av 17 låtar framförda av män och 11 spår av kvinnlig sångare. Och det här ställer ju ett par intressanta frågor.
***
Den första är öppenbar. Varför oroade det mig, jag feministen (om nu killar kan vara feminist, ibland tvivlar jag faktiskt och Micheal Moore hävdar bestämt att vi inte kan det), att jag hade skapat en låtlista som innehöll fler kvinnor än män?
Den andra frågan är inte lika öppenbar men desto intressantare Varför upplevde jag den kvinnliga närvaron så mycket starkare än den manliga?
Här kan jag naturligtvis göra det lätt för mig och hävda att det bara har med sexuell dragningskraft att göra. Att jag tänder på kvinnor och att de därför tar större plats i mitt medvetande, men det förklarar inte varför pojkar som inte har en utvecklad sexualdrift kan känna likadant.
***
Jag har inget svar på dessa frågor, men de har fått mig att börja fundera och mer kan man inte begära. Helvete, jag har inget svar på varför jag en gång när jag kollade på hockey och såg en svart spelare tänkte, - Nä, ska dom ta över hockeyn också, och det är ändå 15 år sedan nu. Jag vet naturligtvis att tanken var fel, det reagerade jag på direkt. Jag har bara inget svar på varför tanken ens dök upp i mitt huvud.
***
Den första är öppenbar. Varför oroade det mig, jag feministen (om nu killar kan vara feminist, ibland tvivlar jag faktiskt och Micheal Moore hävdar bestämt att vi inte kan det), att jag hade skapat en låtlista som innehöll fler kvinnor än män?
Den andra frågan är inte lika öppenbar men desto intressantare Varför upplevde jag den kvinnliga närvaron så mycket starkare än den manliga?
Här kan jag naturligtvis göra det lätt för mig och hävda att det bara har med sexuell dragningskraft att göra. Att jag tänder på kvinnor och att de därför tar större plats i mitt medvetande, men det förklarar inte varför pojkar som inte har en utvecklad sexualdrift kan känna likadant.
***
Jag har inget svar på dessa frågor, men de har fått mig att börja fundera och mer kan man inte begära. Helvete, jag har inget svar på varför jag en gång när jag kollade på hockey och såg en svart spelare tänkte, - Nä, ska dom ta över hockeyn också, och det är ändå 15 år sedan nu. Jag vet naturligtvis att tanken var fel, det reagerade jag på direkt. Jag har bara inget svar på varför tanken ens dök upp i mitt huvud.
Den här var bara så trevlig.
jag vet inte vad jag ska skriva nu
fingrarna får göra jobbet jag bara korrekturläser
nu ljög jag, jag har dyslexi och kan inte läsa
fast nu ljög jag ännu mera
jag har en brun matta och en trasig fåtölj
jag har mera men det är ointressant
saker som händer mig är speciella och jättespännande
synd bara att det aldrig sker i verkligheten
nu fick jag skrivkramp
jag hör klockor i mitt huvud
nej jag är inte psyko, jag lyssnar på musik
ibland när jag är ute i skogen och går börjar jag dansa fram
sen inser jag att jag inte är Kevin Bacon och slutar
nu fick jag skrivkramp igen
nu ljög jag, jag har dyslexi och kan inte läsa
fast nu ljög jag ännu mera
jag har en brun matta och en trasig fåtölj
jag har mera men det är ointressant
saker som händer mig är speciella och jättespännande
synd bara att det aldrig sker i verkligheten
nu fick jag skrivkramp
jag hör klockor i mitt huvud
nej jag är inte psyko, jag lyssnar på musik
ibland när jag är ute i skogen och går börjar jag dansa fram
sen inser jag att jag inte är Kevin Bacon och slutar
nu fick jag skrivkramp igen
Kontraprodukt
Det går en skräckfilm på reklamkanalerna. I pauserna dyker den upp och sprider obehag. Den knyter min mage varje gång. Det värsta är att den har det där "jag vill inte se men kan inte sluta titta"-egenskapen som brukar anges som något slags mått på kvalitet. Det är en bluffegenskap för övrigt, men det är en annan diskussion, så tillbaka till min poäng som förhoppningsvis kommer kring nio ikväll, men klockan är bara åtta än så jag kan svamla ett tag till. Jag la in en Günter Grass parafras där bara för skoj skull. Nu tillbaka till mitt problem. Jag vill ju fly men jag kan inte.
***
Det jag vill fly från är räkostreklamen. Kanske inte från knutten som är ganska gullig. Men bäbisen, tanten och tonårskillen är som hämtade från någon modern japansk rysare, typ The Grudge. Och det måste ju vara kontraproduktivt eller hur. För det kan ju knappast ha varit reklammakarnas mening att kunden ska känna avsmak för produkten. Nu TV.
***
Det jag vill fly från är räkostreklamen. Kanske inte från knutten som är ganska gullig. Men bäbisen, tanten och tonårskillen är som hämtade från någon modern japansk rysare, typ The Grudge. Och det måste ju vara kontraproduktivt eller hur. För det kan ju knappast ha varit reklammakarnas mening att kunden ska känna avsmak för produkten. Nu TV.
Needles and Pins
Fy fan för att vara trasig. Fy fan för att inte klara av att hålla ihop sig själv. Fy fan för domstolsbeslut och otacksamma döttrar. Fy fan för Curt Cobain och Courtey Love. Fy fan för allt i hela helvetet.
***
Ungefär så känns det att lyssna på Holes nya album "Nobody´s Dauther". Allt är verkligen åt helvete när hon går in i studion. Många av spåren har hon skivit medans hon var inlåst. Det är ett dokument över ett splittrat liv som framförs av en sprucken röst men ett hjärta som bas. Courtney är övergiven och oförstådd. Ensam med alla dessa känslor som måste ta vägen någon stanns. och den här gången väljer vår tids Marianne Faithfull musiken framför kanylen, vilket vi ska vara väldigt tacksamma för.
***
Courtney Love har i en intervju sagt att hon ville att Nobody´s Dauther skulle bli hennes "Blood on the tracks"(Bob Dylan) eller "Car wheels on a gravel road"(Lucinda Williams). Nu blev det inte så. Hon röstades ner av producent och medmusiker. Hon var inte i ett läge av livet där hon orkade diskutera och istället för att vara ett monument är Nobody´s Dauther inget mer än Celebrity Skin#2. Det låter naturligtvis inte illa. Faktum är att det låter riktigt jävla bra. Det är bara det att alternativet känns så mycket mer intressantare.
***
Ungefär så känns det att lyssna på Holes nya album "Nobody´s Dauther". Allt är verkligen åt helvete när hon går in i studion. Många av spåren har hon skivit medans hon var inlåst. Det är ett dokument över ett splittrat liv som framförs av en sprucken röst men ett hjärta som bas. Courtney är övergiven och oförstådd. Ensam med alla dessa känslor som måste ta vägen någon stanns. och den här gången väljer vår tids Marianne Faithfull musiken framför kanylen, vilket vi ska vara väldigt tacksamma för.
***
Courtney Love har i en intervju sagt att hon ville att Nobody´s Dauther skulle bli hennes "Blood on the tracks"(Bob Dylan) eller "Car wheels on a gravel road"(Lucinda Williams). Nu blev det inte så. Hon röstades ner av producent och medmusiker. Hon var inte i ett läge av livet där hon orkade diskutera och istället för att vara ett monument är Nobody´s Dauther inget mer än Celebrity Skin#2. Det låter naturligtvis inte illa. Faktum är att det låter riktigt jävla bra. Det är bara det att alternativet känns så mycket mer intressantare.
