Självporträtt
Gråbergssång
Stå
grå,
stå
grå,
stå
grå,
stå
grå,
stå
grå-å-å-å.
Så är gråbergs gråa sång
lå-å-å-å-å-å-å-å-ång.
Stå
grå,
stå
grå,
stå
grå,
stå
grå,
stå
grå-å-å-å.
Så är gråbergs gråa sång
lå-å-å-å-å-å-å-å-ång.
Det är naturligtvis inte mitt självporträtt. Det är Gustaf Frödings.
Jag förstår verkligen inte poesi. Jag kan ta enskilda strofer och bygga sanningar utav, men allt som oftast går helheten mig förbi. Men Frödings Gråbergssång satt efter första läsningen. Jag förstod den verkligen inte men den satt. Nu förstår jag och den bränner.
Kommentarer
Trackback
