Egentligen har jag dödat den här bloggen.

Den blev så spretig och onödig, och i onsdags när jag skulle skriva om min nya mobil, och kanske publicera en bild tagen med nya mobilen, så blev jag så osams med datamusen att jag blev tvungen att köpa ny i torsdags.
Det var då, när datamusen hade förtagit allt det roliga med en ny mobil som jag tog beslutet att döda min blogg, men jag har så tråkigt nu att jag inte kan hålla mig ifrån.

Lyssnar på Terra Naomi - jag vet, jag hade ingen aning om henne själv tills igår då jag såg en video med henne på ZTV. Det är högtravande, storslagen och fullt av vibrato och egentligen borde jag hata det men ändå inte för hon har något visst, och då menar jag inte de överdimensionerade tatueringarna, vilket får mig att undra varför folk vill rita på sig själva, och då menar jag vuxna människor inte barn med tuschpennor.
Terra påminner lite om Natalie Merchant till uttryck och sång och det är något jag gillar, men ändå är det lite för ensidigt, för platt för att vara mer än bara en i mängden (vilket jag först ville döpa min nu återuppståndna blogg till, "enimängden" alltså) och att vara en i mängden är inget jättebra omdöme till en artist som skaffat bautastor tatuering, för den har hon rimligtvis skaffat för att inte behöva vara en i mängden.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0